För oss som inte ännu hunnit läsa Arne Müllers bok Smutsiga miljarder: en svenska gruvboomens baksida var veckans uppdrag granskning en bra så kallad teaser. För oss som hängt med i gruvboomens fotspår var granskningen å andra sidan för tunn, vilket däremot får mig att än mer vilja läsa boken som uppenbarligen givit titeln åt SVT.
Som vanligt är innehållet skrämmande när det kommer till nyheter angående vår miljö och granskningar som avslöjar hur företagens rovdrift lämnar djupa sår. Men det kanske mest skrämmande är hur makthavare, företag och media ständigt lyckas mörka eller försöker få oss att glömma miljökatastrofer, så länge de inte drabbar en semesterort så klart.
För hur många har hört om Scan Minings gruva i Blaiken eller dagbrottet i Gunnarberg som samma företag ligger bakom? Nej inte tror jag det är många, om knappt någon, förutom Boende i Sorsele och Storuman som såg löften om ekonomiska lyft flyga iväg med gruvexploatörerna innan ens två år gått. Dagbrottet i Gunnarberg lämnades efter bara ett halvår och kvar ligger en enorm krater i skogen, företaget försvann snabbt från platsen utan att återställa den förstörda naturen, inte ens på arrenderad mark gjordes något försök till att återställa platsen. Blaikengruvan gjorde inte helt oväntat konkurs efter 1,5 år. Företaget hade nämligen fått avslag på sin första ansökan hos Naturvårdsverket eftersom att gruvan byggde på världens näst sämsta zinkfyndighet, alltså inte en dålig fyndighet utan näst sämst i hela världen, vilket självfallet snabbt kan leda till konkurs.
Nu med facit i hand kan man väl tänka sig att löften om guld och gröna skogar, eller tillväxt och arbetstillfällen, i små inlandskommuner borde tas med en nypa salt. Men samma debatt om en ljusnande framtid som pågick i Västerbotten, under Scan Minings härjningar, pågår nu i Norrbotten kring Beowolf Minings vinstjakt i Kallak.
Under sommaren och hösten har vi rapporterat om prospektering, provsprängningar och framförallt motståndet mot uppstarten av en gruva i Kallak(Gallók) utanför Jokkmokk. Uppdrag granskning fyllde upp ungefär halva programtiden om just motståndet i Kallak. En eloge får gå till SVT för att de närmare belyste polisens agerande, med bland annat framkallande av fara för annan, när de försökte lösa upp protesterna och blockaderna. Programmet lyfte även fram den samhällssplittring som drabbat Jokkmokk efter de utländska gruvkapitalisternas intåg. Lokalpatriotism, glåpord och hot har fått fäste när ortsbefolkningens drömmar om arbetstillfällen ställts mot miljöaktivisters och samers motstånd. Med andra ord samma gamla söndra-härska-teknik som vi känner igen från kapitalister och högerregeringar när det gäller att krossa allt motstånd.
Men, det viktigaste Uppdrag granskning visade i veckans avsnitt var allts som rörde självaste miljöpåverkan och hållbarheten i svensk gruvdrift. För bortsett lokalsamhällens uppgång och fall i gruvboomen så har gruvföretagen alltid lämnat ett visitkort men långa och djupa sår i naturen, något som alltid hamnar tillsammans med en saltad nota på skattebetalarnas bord.
Vad det gäller gruvbrytning så släpps stora mängder koldioxid ut, men miljöförstöringen fortsätter även efter gruvor stängts ner. Arne Müller berättar för tittarna hur Blaikengruvan efter stängningen släppte ut 200 kg zink per dygn, när det var som värst, vilket kan jämföras med att gruvföretaget hade rättighet att släppa ut 500 kg per år. Vattnet från Blaiken måste hela tiden pumpas ut och renas, vilket nu kostar ungefär en miljon per år. Även om den reningskostnaden kan gå på konkursboet så lär övrig sanering och återställning läggas på samhället.
Ett annat exempel som ges är sjön Hornträsket som varit helt död på grund av utsläpp av metaller sedan Bolidens sista gruva i området lade ner 1991, det är 22 år sedan nu. Müller poängterar att all efterbehandling måste ha ett 1000-årsperspektiv, allt annat är ohållbart.
Slutligen vill jag ge två heta tips:
- För de som missade avsnittet – gå in på SVT play och kolla.
- För de som befinner sig i Norrbotten den 19 oktober – besök Socialism i rörelse där Arne Müller berättar om sin bok (anmälan på: 0920-220874 eller rs.lulea@socialisterna.org ).
Raymond Ohlson
Rättvisepartiet Socialisterna Boden 