Dödsolyckor i arbetet ökar

De senaste åren har antalet dödsolyckor i arbetet ökat i Sverige och detta i takt med politiska attacker på arbetares rättigheter. Osäkra anställningar staplas likt underentreprenörer samtidigt som girighet ökar arbetsbördan och försämrar arbetsmiljön.

Varje år dör ca 2,3 miljoner människor i världen på grund av sitt jobb, enligt ILO – International Labour Organization (FN:s organ för arbetslivsfrågor). ILO menar att det finns ett mörkertal på grund av bristande rapportering, men att världen över sker det årligen 340 miljoner arbetsplatsolyckor och 160 miljoner människor drabbas av arbetsrelaterade sjukdomar.

Enligt Arbetsmiljöverkets siffror har antalet personer som omkommit på jobbet i Sverige ökat de senaste åren från 48 personer 2016 till 55 personer 2017 och 58 personer 2018. I år har bara de två första månaderna haft dubbelt så högt antal dödsolyckor som fjolåret.

Det är ingen tillfällighet att det kapitalistiska systemets vinstgirighet bärs upp på bekostnad av arbetares säkerhet. Högerpolitikens nedskärningar och en allmän arbetsgivarvänlig politik skapar tillsammans med vinstjakten ett hårt klimat för arbetstagare. Att färre ska göra mer, på samma eller mindre tid, innebär en försämrad arbetsmiljö och ökar risken för olyckor. Med Januariuppgörelsen och de borgerliga attackerna på arbetares rättigheter så som LAS och strejkrätten ökar otryggheten än mer än tidigare.

Företag kommer undan alldeles för lätt idag, trots den arbetsmiljölagstiftning som gäller är det ofta den enskilde arbetstagaren som får bära skuld för olyckor. Detta även där det är arbetsgivaren som brustit i förebyggande arbetsmiljöarbete trots alarmerande varningar.

Underentreprenörer och utländsk arbetskraft måste stå under svenska arbetsmiljöregler. Vid upphandlingar måste risk- och konsekvensanalyser utföras och alla ska få gå på vettiga och säkra avtal. Snabba jobb och låga priser är en risk och med facit i hand en dödsfälla, vilket visat sig vid bland annat LKAB och SSAB.

Arbetarnas egna organisationer måste också stärkas underifrån, vid olyckor inom industrin har det ofta föregåtts av att fackligt aktiva och skyddsombud larmat om faror, men den senaste tidens utveckling har visat många gula facktoppar som springer arbetsgivarnas ärenden. Medlemmarna ska vara de som styr facken, avtal måste ut på medlemsomröstning.

Den enda rimliga räddningen är att bryta med det ekonomiska system som vilar på grunden av utsugning. I ett system där arbetare demokratiskt kontrollerar arbetsplatser och produktion efter behov och för samhällets behov istället för efter vinst, då först kan vi få säkra arbetsplatser.

  • Stoppa villkorsdumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, outsourcing med underentreprenörer, ”ungdomsavtal”, papperslösa med mera. Kollektivavtal åt alla.
  • Kamp för facklig vetorätt mot omorganisationer inklusive outsourcing, uppsägningar och nedläggningar.
  • Försvara strejkrätten och LAS, facklig kamp mot högerpolitikens attacker på arbetares rättigheter.

Raymond Stokki

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s