I gruppen Lärarupproret har en namninsamling rests tillsammans med ett öppet brev till Folkhälsomyndigheten (FHM), regeringen samt partiledare med krav om förbättrat skydd och smittskyddsåtgärder i grundskolan och gymnasiet. Folk är arga och trötta på otydliga regler, omöjlighet att efterfölja smittskydd och en vår med hög arbetsbelastning.
Innan utbrottet av Covid-19 såg vi hur flera grupper restes för att anställda inom utbildning hade tröttnat på sparkrav, brist på resurser och försämrad arbetsmiljö: Fritidshemsupproret, Förskoleupproret och Lärarupproret. Under våren har diskussionerna gått från att handla om lärares syn på resursbrister i skolan till att nästan uteslutande handla om insatser för smittskydd, eller rättare sagt bristen på smittskydd och vilka följder det fått i skolan.
Namninsamlingen och det medföljande öppna brevet kräver inte skolstängning, vilket varit en fråga som diskuterats runtom landet sedan epidemiutbrottet var ett faktum. Istället läggs fakta fram om läget med en diger lista referenser från Sverige och andra europeiska länder om situationen i skolor och smittspridning, med krav på smittskyddsåtgärder för skolpersonal och elever. Till att börja med beskrivs situationen runt om landets skolor under våren, med ökad arbetsbelastning till följd av att försöka följa FHMs råd för att förhindra smittspridning och skolverkets krav och råd om hur undervisning kan bedrivas. Distans och eller fjärrundervisning har lett till dubbla arbetsuppgifter för många, lärare har tvingats att snabbt ställa om till nya okända system, sjuka kollegor i en redan bantad verksamhet har lett till ökat arbetstryck på dem som varit kvar på jobbet. Även om vissa uppgifter tagits bort, exempelvis så sköts nationella prov på framtiden, så har fler arbetsuppgifter och moment lagts på en verksamhet som redan börjat protestera mot det ökade trycket.
Kritik riktas starkt mot FHMs strategi om flockimmunitet, kring vilket det nyligen i medier spridits uppgifter från mailkonversationer mellan statsepidemiologen Tegnell och epidemiologer i andra länder. Dessutom kritik mot bristen på testningar och smittspårning i skolan samt bristen på smittskyddsåtgärder. Olika fall lyfts där lärare i Sverige avlidit till följd av smitta utan att FHM gjort fallstudier eller tester på elever eller lärare på dessa skolor.
De rön som fram och tillbaka diskuterats kring huruvida barn och unga sprider smitta ifrågasätts hårt i och med de nya rön som presenteras och visar på att barn verkar smitta i högre grad än vad som sagts, detta har i andra länder både föregåtts och lett till skolstängningar och eller insatser med tester och smittspårning samt snävare regler för att skydda fler från att smittas. Exempel tas upp från bland annat Tyskland, England och USA som visar både på insatser samt fallstudier kring smittspridning bland barn och unga.
FHMs uttalanden om att lärare löper mindre risk att smittas ifrågasätts hårt, dels att olika yrkesgrupper ställs mot varandra med liknande argument om varför risk för smitta är högre eller lägre. Där skolplikten ställs mot lärarnas rättigheter till skydd, såväl smittskyddslagen som arbetsmiljölagen åsidosätts enligt det öppna brevet som även hänvisar till artikel 12 i konventionen för mänskliga rättigheter, angående rätten till hälsa.
– Vi lärare accepterar inte längre att skolan används som experimentverkstad och vi accepterar inte att FHM med politikers goda minne fortsätter med sina gissningar angående smitta och smittspridning i skolan.
Huvuddraget i Lärarupprorets brev är att hälsa ska gå före skolplikt och att resurser behövs till skolan för att kunna genomföra uppdraget om utbildning på ett säkert sätt i linje med övriga samhällets krav på skydd mot spridning av Covid-19.
Kraven är kortfattat att: skolplikt byts ut mot läroplikt, dvs öppnar upp för hemskolning. Att ECDCs (EUs smittskyddsmyndighet) krav på åtgärder följs. Att skolorna ska få anpassa scheman utifrån elevers och personals förutsättningar. Att inför undervisning i halvklass samt delvis fjärrundervisning. Krav på munskydd i skolan. Testning och smittspårning vid utbrott i skolan samt längre karantän av smittade elever och personal. Fritidshem enbart för vårdnadshavare med samhällsbärande yrken. Extra städning. Upphävandet av kommuners sparkrav, extra pengar till skolan och resurser att kunna genomföra skolans uppdrag under säkra former.
Det är dags att lyssna på arbetare, att sluta upp med att nonchalera människors rädsla. Alla yrken som fortfarande är öppna måste ges möjligheter till skydd. Facken måste driva detta som en stridsfråga mot såväl arbetsköpare som politiken som i dagsläget hindrar vissa yrken från smittskyddande insatser med risk för människors hälsa och liv.
Raymond Stokki